Fördelarna med att ha en EPD är många. För det första ger den konsumenter och företag möjlighet att göra informerade val genom att jämföra olika produkters miljöpåverkan. Det kan hjälpa till att främja hållbara inköpsbeslut och öka medvetenheten om miljömässiga konsekvenser.
En EPD kan också vara till nytta för företag genom att stärka deras varumärke och differentiera sig på marknaden. Genom att tydligt kommunicera sin produktens positiva miljöprestanda kan företag attrahera kunder som värdesätter hållbarhet.
Utöver detta kan en EPD också vara användbar vid upphandlingar där krav på hållbarhet ställs. Genom att ha en dokumenterad miljöprestanda kan företag visa upp sin överensstämmelse med dessa krav och öka sina chanser att vinna affärer.
Att ta fram en EPD startar alltid med en LCA(Livscykelanalys) men får ökad legitimitet av det faktum att den blir tredjepartsgranskad och därmed anses korrekt av en certifierad aktör utanför verksamheten.
För att skapa en EPD behöver man först identifiera vilken standard eller metodik som ska användas. Det finns olika internationella standarder och program för att skapa EPD:er, såsom ISO 14025 och olika program som EPD International, EPD Hub och EPD Norge. Varje produktgrupp har regler för hur en EPD ska utformas och dessa regler kallas för PCR(Product Category Rules) Det är viktigt att ta del av dessa regler innan man börjar bygga en EPD.
För råmaterial används en omfattning som kallas ”Cradle to gate” vilket innebär att man analyserar data som rör produkten fram till den egna grinden.
”Cradle to grave” tillämpas för fullständiga produkter och lösningar denna omfattar hela livscykeln.
”Cradle to gate with options” är ett vanligt alternativ som omfattar många produkter som ingår som komponenter. Denna skiljer sig från ”Cradle to grave” i att den inte omfattar användningsfasen men bortsett från det är den lika omfattande.
Nästa steg är att samla in relevant data om produkten. Det kan inkludera information från tillverkningsprocessen, materialval, transport och användningsfas. Datainsamlingen kan vara omfattande och kräva samarbete med olika intressenter i leverantörsledet.
Efter insamlingen av data utförs en analys för att beräkna produktens miljöpåverkan. Detta kan göras med hjälp av mjukvaror och verktyg som tar hänsyn till de valda standarderna och metoderna.
Slutligen dokumenteras resultatet i form av en EPD-rapport som innehåller information om produktens miljömässiga prestanda. Rapporten kan sedan användas för att kommunicera produkten's miljömässiga egenskaper till intressenter såsom kunder, investerare och regleringsmyndigheter.
Att skapa en EPD kan vara en komplex process som kräver noggrannhet och expertis. Det är viktigt att följa de riktlinjer och standarder som finns för att säkerställa att EPD:en är korrekt och tillförlitlig.
Ampiro hjälper er genom hela EPD-processen. Efter ett första besök gör vi en bedömning och fastslår vilken data som behöver samlas in. En checklista tas fram där relevant information fylls i och sedan skickas tillbaka till Ampiro för analys och beräkningar. Vi sköter kontakten med verifierare och hjälper er därför från datainsamling till färdig EPD.
